Krönika

I framtiden skriver vi snabbare utan korkade tangentbord

Oavsett om du tittar på din dator, en surfplatta, en mobiltelefon eller en klassisk skrivmaskin, kommer den med allra största säkerhet att använda QWERTY-modellen på tangentbordet. Trots att det här upplägget av knapparnas placeringar egentligen gör att vi skriver långsammare, lever det kvar, och har gjort i 133 år! Men nu börjar det bli dags att uppgradera. Eller?

QWERTY har fått sitt namn utifrån de sex första tangenterna längst uppe till vänster. Modellen togs fram för en skrivmaskin av Sholes and Glidden och såldes senare till Remington. Det blev en succé i och med den klassiska skrivmaskinen Remington No. 2. Året var då 1878 och tangentbordet hänger fortfarande kvar.

När QWERTY lanserades fanns det en tanke bakom det. Det var att placera bokstäver vi ofta använder så långt ifrån varandra som möjligt, för att på så sätt minimera chansen att skrivmaskinernas metallhuvudet inte fastnade i varandra. Alla som använt en gammal manuell skrivmaskin vet vad som händer när man skriver för fort.

Får dig att skriva slöare med vilje

På så sätt var syftet med QWERTY att dra ner skrivhastigheten. Trots att vi sedan länge kommit ifrån det rent manuella problemet lever layouten kvar, och även om proffsen kan skriva riktigt fort skulle det gå betydligt fortare att skriva på ett tangentbord designat för dagens datorer.

Det har utvecklats många alternativ till QWERTY, men inget har slagit igenom. Ett av de som i alla fall blev lite känt är Dvorak Simplified Keyboard. Det är designat för att minimera fingerrörelserna genom att placera de bokstäver som oftast används centraliserat för höger respektive vänster hand.

Vidare kan nämnas AZERTY, som utgår från QWERTY. Den här modellen används främst i Frankrike och Belgien. En annan lokal variant är det tyska QWERTZ, där man har bytt plats på Y och Z, som dock är en vedertagen tangentbordslayout som faktiskt används. Tyskan innehåller många ord där T och Z är jämte varandra, samtidigt som Z används oftare än Y. Därav ändringen.

Tangentbord

Svorak i Sverige

I Sverige har vi inte gjort några större ansträngningar för att byta ut det gamla förlegade QWERTY-tangentbordet. Mycket beror på att alternativen som finns saknar ÅÄÖ.

Det har gjorts ett par inofficiella varianter av Dvorak, där den mest kända kallas för Svorak. Du kan faktiskt prova att använda Svorak med hjälp av en programvara som mappar om ditt tangentbord med de nya placeringarna av bokstäver.

Ett problem med att ändra tangentbord är att det ställer till det för datortillverkare. Redan idag har man problem med ÅÄÖ när man ska lansera datorer i Sverige – och Norden. Speciellt bland minidatorer löser man detta genom att trycka in de svenska bokstäverna där de får plats – ofta som mindre knappar och helt felplacerade.

På bärbara datorer trycker man som regel ÅÄÖ tillsammans med de norska respektive danska bokstäverna på samma knappar, för att slippa göra tre olika uppsättningar av datorer. Det är därför det brukar finnas norska och danska bokstäver i andra färger på bärbara datorer – det är av ekonomiska skäl för att man ska kunna göra en uppsättning datorer till hela Norden.

Får vi se ett bättre tangentbord?

Frågan är om det kommer andra tangentbordsuppsättningar som bättre är anpassade till dagens teknik, och som låter oss skriva så snabbt som möjligt. För att detta ska gå behöver man egentligen skapa ett unikt tangentbord för varje språk, eftersom användningen av bokstäver och kombinationer skiljer sig.

Idag börjar det bli tekniskt möjligt i och med tryckkänsliga skärmar. Surfplattor och smartphones, där tangentborden är på skärmen, gör det här möjligt. Det är ingen svår sak att skapa nya tangentbord på dessa.

I framtiden lär vi nog se även bärbara datorer med tryckkänsliga skärmar istället för manuella tangenter. Idag är kostnaden för att ta fram sådana rätt hög, men när den sjunker lär tillverkare bygga sådana. Fördelen är att man inte längre behöver bygga om datorerna för varje respektive marknad – skillnaderna kommer att vara mjukvarumässiga.

Nackdelen är att det inte är samma sak att skriva på en tryckkänslig skärm som på tangentbord. Du får ingen feedback och du känner inte knapparna på samma sätt.

Men det verkar som om det finns hopp. Geek publicerade i april 2011 en artikel om att Apple lämnat in ett patent som handlar om att kunna ge feedback på knappar på en touchskärm.

Hur tycker du om att ersätta det gamla tangentbordet med en touchskärm och att lära dig skriva på en ny tangentbordslayout?

Taggar: QWERTY, Dvorak, tangentbord, keyboard, retro (Intressant?)

Annons
GILLADE DU ARTIKELN? REKOMMENDERA DEN GÄRNA - TACK!

3 comments on “I framtiden skriver vi snabbare utan korkade tangentbord

  1. Klas Wagner

     En dator är utan intelligens, ett tangentbor gör det vi gör. Om tangentbordet är korkat då är vi det också. Svenska ÅÄÖ! Hur mycket lättare är det att producera ryska tangentbord, jag är säker på att de inte har qwerty tangentbord! En dator har inga nycklar som kan fastna om man skriver för fort. Behovet av att byta ut Qwerty verkar snarare finnas hos någon som vill skapa en ny standard.

  2. Framtiden

    Jag köpte ett dvorak-tangentbord för runt 10 år sedan. Det slutade med att jag sålde det efter ett par månader eftersom mjukvaran hade stora problem med virtuella miljöer, spel, program osv. Ofta gick problemen att lösa problemen, men det kändes meningslöst att ägna tid åt att konfigurera specifika applikationer för att kunna använda dem lika optimerat som jag kunde med qwerty. Detta är och kommer fortsätta vara ett problem då du exempelvis använder dig av a(vänster)d(höger)w(up)s(ner) i många spel. Du kommer att behöva mappa om knapparna i alla spel/applikationer där du använder dig av hotkeys.

    Skrev jag snabbare? Löptext: Ja, men det kontinuerliga bytet; skola, vänners datorer och applikationerna som inte ville sammarbeta gjorde inlärningsperioden väldigt jobbig. Helt plötsligt blev jag tvungen att titta på tangentbordet för att jag var osäker på vad mina fingrar vilade på.

    Så pratar vi om framtiden?

    nä, det kan vi verkligen inte påstå, typematrix skapades 1990 så möjligheten för fysiska dvorakt-tangentbord har redan funnits i snart två decennier. Mjukvaran finns redan så en övergång kan vem som helst göra. Har artikelförfattaren ens testat?

    Från ett användbarhetsperspektiv så är det t o m självklart att det inte kommer att bytas ut framförallt för att ALLT utom löptext att få dig tröttna ganska fort på dendärade konfigurationfilen.

    Jag förstår att det kan fungera för vissa, då framförallt i nördkretsar. Men snälla, sluta agera “think-tank” om du inte ens kan testa lägga ner ett par månader på att testa det själv och välj då att skriva en artikel om hur övergången var för dig själv.

    Bara för att det är enklare att utveckla så betyder det inte att det är enklare att använda.

    Själv investerade jag i en nexus one för snart två år sedan och jag är fortfarande less på att jag måste titta på det virtuella tangentbordet när jag skriver.

    Min nästa telefon ska utan tvekan ha ett fysiskt qwerty!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *